Söndag, som i stress.

Jag har haft jättemycket prestationsångest den senaste tiden! Vill du veta varför?
Jag tänker ju berätta i vilket fall som helst, men ändå :P
I svenska A fick jag betyget MVG. Jag blev ju liksom apglad såklart, för jag hade faktiskt klarat av det relativt lätt. Så då tänkte jag att: Jaha, då kanske jag inte är så dum ändå. Jag kanske har möjlighet att bli författare eller åtminstone journalist typ. Men det visade sig att alla andra skitungar i klassen också fick MVG. Självklart var deras betyg mycket mer osäkra men ändå - Bara för att våran lärare är så jävla snäll. Det gynnar ju inte mig liksom. Även om jag vet att jag är duktig, så sjunker jag iaf på grund av att man inte kan skilja mig från resten av gänget som också fick MVG. Man ser ju bara att vi fick likadana bokstäver i betyget, inte om bokstäverna egentligen var små eller stora, om du fattar va jag menar...
Så nu känner jag värsta prestationsångesten, bara för att jag typ måste bevisa för min lärare att jag minsann klarar av MVG i svenska B också. Fastän att det säkert är mycket svårare, i och med nationella proven och så. Och jag är ju redan en perfektionist som aldrig nöjer sig med nånting. FAN!

Det är ett jävla referat som jag har kämpat med och till slut skjutit upp till denna helg för att jag inte klarar av att möta pressen från mig själv och rädslan för att inte palla göra något bra av uppgiften. Referat ska vara så himla sakliga och tråkiga, om jag ska försöka jämföra med andra texter när man får spåra så mycket man vill med sina egna åsikter. Det är sånt jag är bäst på. Inte nån jävla labbrapport heller!
Ursäkta, men valde inte jag samvetarlinjen ändå?! Jag ska väl inte behöva gå igenom enformigt tråkiga uppgifter som liknar sånt som naturare får i kemi och allt vad det heter!

Nu är jag äntligen färdig typ, men jag har haft jättesvårt att koncentrera mig och varit tvungen att sudda och stryka och läsa flera gånger om! Ska det verkligen vara så jobbigt?! Jag kanske ändå inte har den talangen som krävs för att skriva som ett yrke. Skribenter idag, har jag för mig, måste jobba jättehårt, men de får iaf klart uppgiften på de antal timmar de har fått på sig! Och resultatet ser ju alltid felfritt ut.
Äsch, jag får inte ut ngt av att babbla på så här... Dags att sluta nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0