The moment

Det känns som om det snart är dags. Det borde hända när som helst. Den stunden då mitt liv tar fart.
Det känns som om jag har väntat för evigt för mitt liv att börja. Jag har varit redo hur länge som helst. Jag vet alla grunderna. Det enda jag väntar på är den där lilla knuffen. Den där signalen. Jag vet inte när den inträffar, men jag vill tro på att den kommer snart.
Jag har ju redan förberett mig. Jag vet hur det känns att älska. Hur det känns att älska någon men inte vilja. Nu vill jag börja älska någon med glädje. För att jag vill, inte för att jag är tvungen. Jag vill veta hur det känns att vara lyckligt kär.

Men när är det min tur? Säg mig. Jag är trött på att vänta...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0